Ükskord niikuinii - Jma, Uku Suviste, Ivo Linna

Pole ajalugu olnud armuline eesti rahva vastu

Läbi ajastute on meid rusun’d võõra võimu raskus

Me väike rahvas rõhujaile ikka vastu astus

Huulil laulud, südameid sütitamas armastus

Oleme ju siiski Linda lapsed, Kalevite kange sugu

Vanemuise kandle-kandjad, laulmas edasi me lugu

Vabaduseiha prõksumas me põues kui tuli kaminas

Vastuhaku vaim kost’mas õues kesksuvises kõuekõminas

Ka siis kui voolas veri, pisar, higi

Mis kallis, oli kindlalt südame ligi:

Laulud põue peitsime, lipud laka alla

Et õigel ajal tunded lasta valla

Kui muutustuuli oli tunda õhus

Tõime lipud välja, ärevus kõhus

Üheshingates söed lõkkel' puhusime

Lootes südamest, et juhtuks ime, juhtuks ime!

Keset pikka orjaööd

Sisimas teadsime:

See on me elutöö

Vabadeks saada, et võiksime!

Võtku kaua võtab

Ükskord niikuinii

Ükskord niikuinii

Ükskord niikuinii

Me võidame!

Oli küllalt saanud valust, voolas veres vabadusejanu

Üle Eesti tuli kokku noori-vanu, kõikse rahvas järsku jalul

Tundeliselt, vaimustatult, hingeliselt, kui üks mees, üks keha

Tantsisime, võitlesime, hingasime läbi koidu, päeva, eha!

Teadsime, seistes laulukaare all, õlg-õla kõrval, käsikäes:

Pole ükski impeerium igavene, on muutus kokkutulemise väes!

Sinimustvalged lainetasid sumedate suveööde valgel

End rahvaks laulsime, tugevaks tantsisime, naeratus me palgeil

Nii kuis me vastupanu aina kasvas

Lahvatas lootus Eestist, iseseisvast

Lauludega, naeruga relvastatud rahvas

Polnud meile tankidestki vastast!

Kui suvekuumus sulatamas jääd

Üha lähemale jõudis väljapääs

Ei alla anda saan’d kuni vabadus me käes

Saime jõudu esivanemate väest, nende väest!

Keset pikka orjaööd

Sisimas teadsime:

See on me elutöö

Vabadeks saada, et võiksime!

Võtku kaua võtab

Ükskord niikuinii

Ükskord niikuinii

Ükskord niikuinii

Me võidame!

(Ükskord me võidame niikuinii!)

Kuigi kogesime vastasseisu, kolme-, kümne-, sajakordset

Oli toimumas miskit ajaloolist, sootuks erakordset:

Üheskoos me laulsime kooris täiest kõrist

Kui kestmajäämine kaalul, on igaüks meist solist!

Täna kajab vabaduseviis vagasi me küngastelt tagasi

Kuid nüüdki ei saa seda summutada.

Me lauludepagasit

Ei saa keegi varastada.

On südamesse peidetud ju see

Tulevastel' põlvedel' tuleb pärandada veel.

Seepärast laulgem!

Keset pikka orjaööd

Sisimas teadsime: (Tõesti, me teadsime!)

See on me elutöö

Vabadeks saada, et võiksime!

(Vabadeks, jah vabadeks!)

Võtku kaua võtab, (Ükskõik kui kaua,)

Ükskord niikuinii, (Me alla ei anna!)

Ükskord niikuinii, (Ükskord, jah ükskord niikuinii)

Ükskord niikuinii, (Me võidame!)

Me võidame!

(Wooooooooh!)

Ükskord niikuinii

Me võidame!

Historien har inte varit snäll mot det estniska folket

Genom tiderna har vi blivit krossade av den främmande maktens tyngd

Vi, en liten nation, stod fortfarande upp mot förtryckarna

Sånger på läpparna, kärlek tänder hjärtan

Vi är trots allt Lindas barn, kaleviternas starka ras

Vanemuise ljusbärare, sjunger på we're story

Frihetslusten sprakade som en eld i den öppna spisen

Motståndsandan ekar utanför i midsommardrånet

Även när blod, tårar, svett rann

Vilken älskling, låg definitivt varmt om hjärtat:

Vi gömde sångerna i magen, flaggorna under manen

Att släppa känslor vid rätt tidpunkt

När förändringens vind låg i luften

Vi tog fram flaggorna, ångest i magen

Tillsammans blåste vi kolen på elden

Jag hoppas av hela mitt hjärta att ett mirakel skulle hända, ett mirakel skulle hända!

Mitt i en lång slavnatt

Innerst inne visste vi:

Det här är vårt livsverk

Att bli fria så att vi kunde!

Tar en lång tid

En gång i alla fall

En gång i alla fall

En gång i alla fall

Vi kommer vinna!

Han hade fått nog av smärta, frihetstörsten rann i blodet

Ung och gammal kom samman från hela Estland, alla människor var plötsligt på fötter

Känslomässigt, passionerat, andligt, som en man, en kropp

Vi dansade, vi slogs, vi andades genom gryningen, dagen, eha!

Vi visste, stående under sångbågen, axel vid axel, hand i hand:

Inget imperium är för evigt, förändring ligger i kraften att komma samman!

De blå och vita vajade i de disiga sommarnätternas vita

Vi sjöng som en nation, vi dansade starkt, vi hade ett leende på läpparna

Så när vårt motstånd växte

Hoppet om ett självständigt Estland blossade upp

En nation beväpnad med sånger och skratt

Det fanns inga stridsvagnar mot oss!

När sommarvärmen smälter dig

Utgången kom närmare och närmare

Ge inte upp saan'd förrän friheten är i våra händer

Vi fick styrka från förfädernas makt, deras makt!

Mitt i en lång slavnatt

Innerst inne visste vi:

Det här är vårt livsverk

Att bli fria så att vi kunde!

Tar en lång tid

En gång i alla fall

En gång i alla fall

En gång i alla fall

Vi kommer vinna!

(För en gångs skull vinner vi ändå!)

Även om vi upplevde motstånd, tre gånger, tio gånger, hundra gånger

Något historiskt, helt extraordinärt hände:

Tillsammans sjöng vi på topp i kören

När överlevnad står på spel är var och en av oss en solist!

Idag ekar frihetens väg tillbaka från de fromma kullarna

Men inte ens nu kan det undertryckas.

Vi sjunger bagage

Ingen kan stjäla.

Det är gömt i hjärtat

Det finns mer att testamentera till kommande "generationer".

Låt oss därför sjunga!

Mitt i en lång slavnatt

Innerst inne visste vi: (Visst, det gjorde vi!)

Det här är vårt livsverk

Att bli fria så att vi kunde!

(Gratis, ja gratis!)

Ta så lång tid som det tar, (oavsett hur lång tid,)

För en gångs skull i alla fall (vi ger inte upp!)

En gång i alla fall, (En gång, ja en gång i alla fall)

För en gångs skull i alla fall (vi vinner!)

Vi kommer vinna!

(Woooooooh!)

En gång i alla fall

Vi kommer vinna!