Angustias y Sagrario - Frank Delgado

Angustias frente a mi ventana

baila un número del carnaval.

Sagrario la sorprende en esa

y la empieza a criticar.

Y yo sólo quiero

terciar en la discusión

o ver la reconciliación.

Pero mi sueño es imposible.

Sagrario vuelve del trabajo

enfundada en el mismo verol.

Angustias le espera en el baño

en una nube de vapor.

Y yo sólo quiero

que me pidan la toalla

o haga pompas de jabón.

Pero mi sueño es imposible.

Avísenme que tengo locos

a los vecinos del averno

que me esperan

y siempre quieren nuevos cuentos.

Y yo me invento marranadas,

en fin, yo nunca veo nada,

pero la mente sucia de la gente

se proyecta en laberintos insondables

pantanosos y execrables.

Angustias se acuesta en la cama

y Sagrario se hace de rogar.

Angustias se hace la dormida

y Sagrario el militar.

Y yo sólo quiero

prepararles el café

que toman al amanecer.

Pero mi sueño es imposible.

Ångest framför mitt fönster

dansa ett karnevalsnummer.

Sagrario överraskar henne med det

och börjar kritisera henne.

och jag vill bara

ingripa i diskussionen

eller se avstämningen.

Men min dröm är omöjlig.

Tabernaklet återvänder från jobbet

mantlad i samma verol.

Angustias väntar på dig i badrummet

i ett moln av ånga

och jag vill bara

be mig om handduken

eller blåsa såpbubblor.

Men min dröm är omöjlig.

Låt mig veta att jag är galen

till helvetets grannar

vad som väntar mig

och de vill alltid ha nya berättelser.

Och jag uppfinner smutsiga knep,

Hur som helst, jag ser aldrig något,

men folkets smutsiga sinne

projiceras i outgrundliga labyrinter

sumpig och bedrövlig.

Angustias ligger på sängen

och Tabernaklet är gjort att tigga.

Angustias låtsas sova

och Sagrario militären.

och jag vill bara

förbereda kaffet

att de dricker i gryningen.

Men min dröm är omöjlig.