Estrada de santana - Fagner

Quem ouviu o passarinho cantar

Ao meio dia no silêncio de um lugar

Sozinho e sozinho esperou

Que a noite trouxesse a esperança de um sonho

E a companhia do luar

Sabe o tamanho da estrada que há na frente

Desaparece num mato sem fim

Sem jamais entender o que alguém perdeu

E perdeu e ficou assim

Assim eu sei, felicidade

Não posso te encontrar

Eu te quero, eu te espero

Mas sou eu que não posso voltar

Não, não, não corro a estrada velha de Santana

Não, não, não passo o cemitério do Alecrim

Cada braço de riacho engana

Traz na água uma cantiga assim

Quem ouviu o passarinho cantar

E a companhia do luar

Assim eu sei, felicidade

Não posso te encontrar

Eu te quero, eu te espero

Mas sou eu que não posso voltar

Som hörde den lilla fågeln sjunga

Vid middagstid i tystnaden på en plats

Ensam och ensam väntade

Må natten ge hopp om en dröm

Och månskenssällskapet

Vet du storleken på vägen framför dig

Försvinner i en oändlig skog

Utan att någonsin förstå vad någon förlorat

Och det förlorade och det blev så här

Så jag vet, lycka

Jag kan inte hitta dig

Jag vill ha dig, jag väntar på dig

Men det är jag som inte kan gå tillbaka

Nej, nej, jag kör inte längs den gamla vägen till Santana

Nej, nej, jag passerar inte Alecrim-kyrkogården

Varje gren av strömmen lurar

Ta med en sån här låt i vattnet

Som hörde den lilla fågeln sjunga

Och månskenssällskapet

Så jag vet, lycka

Jag kan inte hitta dig

Jag vill ha dig, jag väntar på dig

Men det är jag som inte kan gå tillbaka