So Long, Savannah - Eric Bachmann

So long Savannah Ive been leaving you too long

A coward Ive been wasting time finding reasons to hang on

With powder ropes I hung my hopes safe and sound from failures fall

The kind of friend who does you in ain’t no friend at all

How far up the river did you slither did you crawl

Before muddy waters took you under to the salt

Mines on the delta to the shelter safe from harm

Cooing in the driving rain running back into your mamas arms

Sometimes there’s no reasons and sometimes there is no feeling at all

Some come front in believing they can’t leave behind the place they fall

So farewell Savannah though it hurts to leave you so

You may be one fine lover friend but you could never be my home

You could never be my home

Så länge Savannah har lämnat dig för länge

En fegis Jag har slösat bort tid på att hitta skäl att hänga på

Med puderlinor hängde jag mina förhoppningar i säkerhet från misslyckanden

Den typen av vän som gör dig är ingen vän alls

Hur långt uppför floden kröp du

Innan lerigt vatten tog dig under saltet

Minor på deltat till skyddet skyddas från skada

Kyrrande i ösregn som rinner tillbaka in i din mammas famn

Ibland finns det inga skäl och ibland finns det ingen känsla alls

Vissa kommer fram och tror att de inte kan lämna bakom sig platsen de faller

Så farväl Savannah även om det gör ont att lämna dig så

Du kanske är en bra vän men du skulle aldrig kunna vara mitt hem

Du skulle aldrig kunna vara mitt hem