The Fallow Fellow - Cullah

You’re rest assured that I have heard

In smokey skies and infant cries

All of my lies fly high in pride

Fortune and fortune

And gold and gold

I’m told I’ll get my fortune and gold

But I feel cold and left alone

To sit idly by my graveyard stone

All my thoughts

Turn into oughts

Could of beens

Should of beens

Whether I’m free or not

All my sadness

Banished, it’s madness!

It’s vanished and never coming back

My face to the floor

Heart racing no more

These lungs I adore

Have rot to the core

In my last weakened swallow

My heart becomes hallowed

As the lands in my mind become fallow

All the dark and dreary nights

I stand alone in terror and fright

Crying out my pain and fear

Into the silence I hold dear

The breeze, the breath of God — is still

And kills my cold and frozen shrill

Soft yet broken my body free falls

Though shattered glass and haunting halls

All my thoughts

Turn into oughts

Could of beens

Should of beens

Whether I’m free or not

All my sadness

Banished, it’s madness!

It’s vanished and never coming back

My face to the floor

Heart racing no more

These lungs I adore

Have rot to the core

In my last weakened swallow

My heart becomes hallowed

As the lands in my mind become fallow

Soon the end will come to pass

The future and present give way to past

You’ll leave this cold and fragile world

To dance upon the starlit whirl of

Truth becomes irrational

And love becomes love actual

You try to react in time for action

But the fever has grown and killed your sorry soul

Du kan vara säker på att jag har hört det

I rökiga himlar och barnskrik

Alla mina lögner flyger högt i stolthet

Förmögenhet och förmögenhet

Och guld och guld

Jag får veta att jag ska få min förmögenhet och guld

Men jag känner mig kall och lämnad ensam

Att sitta sysslolös vid min kyrkogårdssten

Alla mina tankar

Förvandlas till börer

Kan ha varit

Borde ha varit

Oavsett om jag är ledig eller inte

All min sorg

Förvisad, det är galenskap!

Det har försvunnit och kommer aldrig tillbaka

Mitt ansikte mot golvet

Hjärtat går inte längre

Dessa lungor älskar jag

Har ruttna till kärnan

I min senast försvagade svälj

Mitt hjärta blir helgat

Allt eftersom landen i mitt minne blir träda

Alla mörka och trista nätter

Jag står ensam i skräck och skräck

Gråter ut min smärta och rädsla

In i tystnaden jag älskar

Vinden, Guds andetag — är stilla

Och dödar min kalla och frusna gälla

Mjuk men ändå trasig min kropp fria fall

Fast krossat glas och spökande hallar

Alla mina tankar

Förvandlas till börer

Kan ha varit

Borde ha varit

Oavsett om jag är ledig eller inte

All min sorg

Förvisad, det är galenskap!

Det har försvunnit och kommer aldrig tillbaka

Mitt ansikte mot golvet

Hjärtat går inte längre

Dessa lungor älskar jag

Har ruttna till kärnan

I min senast försvagade svälj

Mitt hjärta blir helgat

Allt eftersom landen i mitt minne blir träda

Snart kommer slutet att gå

Framtid och nutid ger vika för det förflutna

Du kommer att lämna denna kalla och ömtåliga värld

Att dansa på den stjärnbelysta virveln av

Sanningen blir irrationell

Och kärlek blir verklig kärlek

Du försöker reagera i tid för handling

Men febern har växt och dödat din ledsna själ