Les gentils bandits - Zkr

Dark univers on the track

Laisse-les faire les gros, on f’ra beaucoup plus au détail

Tu sais comment ça s’passe chez moi: pour les agités, y a des tranquillisants

La faim justifie les moyens utilisés, j’ai l’sourire aux lèvres en rentabilisant

Laisse-les faire les gros, on f’ra beaucoup plus au détail, on trouve la

combine ou des failles

Et j’ai tellement les crocs qu’j’ai même pas b’soin d’prendre le métal,

j’aime pas trop qu’on m’donne de médailles

Non, car des p’tits frères me prennent pour modèle mais rien qu’avec les miens,

j’sais pas si j’le fais bien

Trop d’trucs à gérer, nan, j’peux pas divaguer, trop d’trucs à enterrer qu’on

peut pas divulguer

J’ai un cœur mais c’est juste qu’il est mal irrigué, j’me dis qu’y a toujours

pire, d’un coup, l’malheur est gai, eh

T’es pas trop l’bienvenue à Roubaix, où c’est malsain même faire un partage

parts égales

Le bras long comme Courtois mais il arrête pas les balles, grosses ventes en

physique car agressions verbales

On cherche pas la lumière sous un réverbère, la vie m’met les mêmes revers que

Federer

J’dois fédérer mais comme tout l’monde, j’fais des erreurs, l’habitude de

forcer des volets, des serrures (Des serrures)

Tu crois vraiment que j’vais attendre devant la porte?

J’te rassure,

on s’comporte jamais de la sorte

Et c’est pas parce que t’en as l’air, mon grand, que tu l’es, j’passe à Lille

voir qu’est-ce que j’entends l’guetteur hurler

Plus RR que Harley, plus faire que parler, pour v'-esqui l’parlu,

faut être précis comme Pirlo

J’suis mon propre boss, j’suis mon propre dirlo, bien longtemps qu’le parpaing

rentre plus dans la tirelire

Bien longtemps qu’le parpaing rentre plus dans la tirelire

J’espère ne plus m’servir de c’qu’il y a dans l’tiroir et j’te parle pas d’le

brandir d’vant l’miroir

En bas du bât', y a des anciens qui miroitent, on parle pas des mêmes puces,

on parle pas des mêmes boîtes

J’vois les gentils qui font les bandits et les bandits qui font les gentils

Qu’est-ce t’en dis de c’que t’as senti?

J’sors du stud', j’laisse un incendie

Faudra s’y faire, tu l’sais, rien à prouver, tu l’sens, c’est des opportunistes

qui suivent le sens du vent

J’vois les gentils qui font les bandits et les bandits qui font les gentils

Qu’est-ce t’en dis de c’que t’as senti?

J’sors du stud', j’laisse un incendie

Qu’est-ce t’en dis de c’que t’as senti?

J’sors du stud', j’laisse un incendie

Bah ouais, p’tit bâtard, qu’est-ce tu crois?

J’ai grandi, j’les regarde dans

les yeux, j’ai pas b’soin d’les compter

J’leur dis: «J'parle qu'à la juge quand j’suis devant les condés»,

la roue tourne comme la Octavia et la Mondéo

Qui passent leur temps à roder, une bécane, un soleil et ça part en rodéo

Une bavure, y a pas qu’le daron qui m’arrosait, une cassure et c’est pas

l’canon qui va crosser

J’te rassure, crasseux, fais un dérapage, c’est ta tête qui va crisser

T’as troué les comptes, c’est l’patron qui va criser, dur de voir l’horizon

d’puis la f’nêtre d’une prison

Mon cœur est passé sous la presse comme les kilos d’héro' qu'ça ramène à Brest

Ça t’fait des grandes promesses écrites à la craie, j’vois des trucs de fou

comme si j’avais l’cas' vier'

J’regarde pas d’haut, même dans l’SVR, bientôt l'été, ça pue la fin d’la serre

Un coin d’rue, ça bicrave sans guetter, ça perd des hassanates à s’endetter

Yema a toutes les raisons d’s’inquiéter, moi-même, j’ai peur de moi

J’espère ne plus m’servir de c’qu’il y a dans l’tiroir et j’te parle pas d’le

brandir d’vant l’miroir

En bas du bât', y a des anciens qui miroitent, on parle pas des mêmes puces,

on parle pas des mêmes boîtes

J’vois les gentils qui font les bandits et les bandits qui font les gentils

Qu’est-ce t’en dis de c’que t’as senti?

J’sors du stud', j’laisse un incendie

Faudra s’y faire, tu l’sais, rien à prouver, tu l’sens, c’est des opportunistes

qui suivent le sens du vent

J’vois les gentils qui font les bandits et les bandits qui font les gentils

Qu’est-ce t’en dis de c’que t’as senti?

J’sors du stud', j’laisse un incendie

Mörkt universum på banan

Låt dem göra de stora sakerna, vi kommer att göra mycket mer i detalj

Du vet hur det är med mig: för de upprörda finns det lugnande medel

Hungern rättfärdigar de medel som används, jag har ett leende på läpparna och tjänar pengar

Låt dem göra de stora, vi kommer att göra mycket mer detaljhandel, vi hittar

kombinationer eller brister

Och jag har så många huggtänder att jag inte ens behöver ta metallen,

Jag gillar inte riktigt att få medaljer

Nej, för småbröder tar mig som modell men bara med min,

Jag vet inte om jag gör det bra

För många saker att hantera, nä, jag kan inte avvika, för många saker att begrava att vi

kan inte avslöja

Jag har ett hjärta men det är bara det att det är dåligt bevattnat, jag intalar mig själv att det alltid finns

värre, helt plötsligt är olyckan gay, va

Du är inte särskilt välkommen till Roubaix, där det till och med är ohälsosamt att dela

lika delar

Lång arm som Courtois men han stoppar inte kulor, stor försäljning in

fysisk på grund av verbal aggression

Vi letar inte efter ljuset under en gatlykta, livet ger mig samma motgångar som

Federer

Jag måste federera men som alla andra gör jag misstag, som vana

att tvinga fönsterluckor, lås (lås)

Tror du verkligen att jag väntar utanför dörren?

Jag försäkrar dig,

vi beter oss aldrig så

Och det är inte för att du ser ut som det, store pojke, som du är, jag ska till Lille

se vad hör jag väktaren yla

Mer RR än Harley, mer att göra än att prata, för dig som pratade,

du måste vara precis som Pirlo

Jag är min egen chef, jag är min egen dirlo, länge som vindblocket

inte längre får plats i spargrisen

Under lång tid att askeblocket passar mer i spargrisen

Jag hoppas att jag inte längre kan använda det som finns i lådan och jag pratar inte med dig om det

vifta framför spegeln

Längst ner i byggnaden finns det fläder som skimrar, vi pratar inte om samma loppor,

vi pratar inte om samma lådor

Jag ser de goda som spelar banditerna och banditerna spelar de goda

Vad säger du om vad du kände?

Jag går ut ur studion och lämnar en eld

Du måste vänja dig vid det, du vet det, inget att bevisa, du kan känna det, de är opportunister

som följer vindens riktning

Jag ser de goda som spelar banditerna och banditerna spelar de goda

Vad säger du om vad du kände?

Jag går ut ur studion och lämnar en eld

Vad säger du om vad du kände?

Jag går ut ur studion och lämnar en eld

Jaha, lilla jäveln, vad tycker du?

Jag växte upp, jag tittar på dem

ögonen, jag behöver inte räkna dem

Jag säger till dem: "Jag pratar bara med domaren när jag är framför polisen",

hjulet snurrar som Octavia och Mondeo

Som spenderar sin tid med att varva, en cykel, en sol och det går på en rodeo

En blunder, det är inte bara daron som sprayade mig, en paus och det är det inte

kanonen som ska korsa

Jag försäkrar dig, snuskig, gör en sladd, det är ditt huvud som kommer att skrika

Du gjorde hål i räkenskaperna, det är chefen som kommer att få en kris, det är svårt att se horisonten

från fönstret i ett fängelse

Mitt hjärta gick genom pressen som de kilon av hjältar som det för tillbaka till Brest

Det ger dig stora löften skrivna med krita, jag ser galna saker

som om jag hade fallet 'vier'

Jag tittar inte ner, inte ens i SVR, snart sommar, det stinker i slutet av växthuset

Ett gathörn, det längtar efter utan att titta, det tappar hassan för att sätta sig i skuld

Yema har all anledning att oroa mig, jag är rädd för mig själv

Jag hoppas att jag inte längre kan använda det som finns i lådan och jag pratar inte med dig om det

vifta framför spegeln

Längst ner i byggnaden finns det fläder som skimrar, vi pratar inte om samma loppor,

vi pratar inte om samma lådor

Jag ser de goda som spelar banditerna och banditerna spelar de goda

Vad säger du om vad du kände?

Jag går ut ur studion och lämnar en eld

Du måste vänja dig vid det, du vet det, inget att bevisa, du kan känna det, de är opportunister

som följer vindens riktning

Jag ser de goda som spelar banditerna och banditerna spelar de goda

Vad säger du om vad du kände?

Jag går ut ur studion och lämnar en eld