Focus - Zkr

Fatigué d’devoir toujours rester focus comme l'époque où les baqueux tournaient

en Focus

J’leur fais plus la bise, ils m’font des faux kiss, j’réussis ou j’meurs en

l’faisant comme Arcus

J'écris car dans la vie, j’suis pas très loquasse, j’ai grandi d’vant les

grands qui revenaient d’un gros casse

Du coup, j’gère produit pour des revenus grotesques, faire les quatre jours

sans parler, ici, c’est l’gros test

Sourire menotté, dignité numérotée, j’f’rai que lui dire «je t’aime»

dès qu’j’ai ma mère au tél'

Me d’mande pas «auquel ?», j’ai d’jà pris l’hôtel, j’fais du glauque,

j’suis pas Glück, j’mérite pas d’prix Nobel

Qu’est-ce que j’sais pas faire de mal?

Mes couilles et ma tête de mule

Ils sont bons qu'à faire du tintamarre, premier virage: ils s’prennent le mur

Les p’tits voudront te ramollir à trop vouloir faire le dur

Devant l’action, tu vas pâlir, confonds pas «le faire», «le dire»

J’reprends le teh, je tire à défaut d’prendre mon gun

Ma te-tê remplie d’idées noires le s’ra jamais autant qu’mon cœur

Et t’as vu ma gueule un peu?

J’dois m’nourrir, c’est pas un jeu

J’ai peur d’vant la glace, avant d’me plaire à moi, j’dois d’abord plaire à

Dieu, ouais, c’est ça la classe

Et dis-moi, qui veut ma place?

Que j’lui offre un billet en première classe

Dis-toi qu’la tête du rrain-te, à l'époque, il était en SEGPA ou en CLIS

Vu la dégaine des complices, on arrive dans la zone, faut qu’tu payes la plisse

Y a les carottes roubaisiennes, attention, ça glisse, plusieurs mêmes bateaux,

y en a plusieurs

J’m’en sors et ça leur fait pas plaisir, pas possible à quel point c’est pas

paisible

Mais laisse tomber, on n’a pas l’même style de jeu, pas les mêmes kil' de beuh

«Nouveau Roubaix», j’le crie depuis l’début, j’le crie depuis bébé, ya zebi

Pénalty dans l’crâne à Belzébuth, j’ferme ma bouche, j’exécute,

j’concrétise les balles de pute

Mon père me tabassait pour lire, j’m’en souviendrai d’vant l’contrat

Une grosse paire et un long bras, t’inquiète, bessif, on montera

J’viens des endroits délabrés où y a rien à célébrer, où même le cerveau de la

bande est lui-même décérébrer

Et viens par là, attends un peu, ma gentillesse a des degrés, ma jeunesse et

ses regrets, ma tristesse et ses secrets

En vrai, on grandit en vrac, j’prends sur moi mais j’les braque tous

Si j’craque, ai-je été clair ou pas?

Le bien, c’est vers où, ça?

Billets sales, vie sale, sésame

Eh

Fatigué d’devoir toujours rester focus comme l'époque où les baqueux tournaient

en Focus

J’leur fais plus la bise, ils m’font des faux kiss, j’réussis ou j’meurs en

l’faisant comme Arcus

Qu’est-ce que j’sais pas faire de mal?

Mes couilles et ma tête de mule

Sont bons qu'à faire du tintamarre, premier virage: ils s’prennent le mur

Les p’tits voudront te ramollir à trop vouloir faire le dur

Devant l’action, tu vas pâlir, confonds pas «le faire», «le dire»

Bellek track

Trött på att alltid behöva vara fokuserad som de dagar då baqueuxen snurrade

i fokus

Jag kysser dem inte längre, de ger mig falska kyssar, jag lyckas eller så dör jag

gör det som Arcus

Jag skriver för att i livet är jag inte särskilt pratsam, jag växte upp framför

vuxna som var på väg tillbaka från ett stort haveri

Plötsligt hanterar jag produkten för grotesk inkomst, gör de fyra dagarna

för att inte tala om, här är det stora testet

Leende i handbojor, numrerad värdighet, jag säger bara till honom "jag älskar dig"

så fort jag har min mamma i telefonen

Fråga mig inte "vilken?", jag har redan tagit hotellet, jag mår läskigt,

Jag är inte Glück, jag förtjänar inte ett Nobelpris

Vad kan jag inte göra för fel?

Mina bollar och mitt mulehuvud

De är bara bra på att göra ljud, först böj: de slår i väggen

De små kommer att vilja mjuka upp dig genom att för mycket vilja vara tuff

Framför handlingen blir du blek, blanda inte ihop "gör det", "säger det"

Jag tar tillbaka, jag skjuter utan att ta min pistol

Mitt huvud fyllt av mörka tankar kommer aldrig att vara lika mycket som mitt hjärta

Och såg du mitt ansikte lite?

Jag måste mata mig själv, det är ingen lek

Jag är rädd för isen, innan jag behagar mig måste jag först snälla

Gud, ja, det är klass

Och säg mig, vem vill ha min plats?

Att jag erbjuder honom en förstaklassbiljett

Säg till dig själv att chefen för rrain-te, vid den tiden, han var i SEGPA eller i CLIS

Med tanke på lottningen av medbrottslingarna kommer vi till området, du måste betala plissen

Det finns morötter roubaisiennes, var försiktig, det glider, flera samma båtar,

det finns flera

Jag klarar mig och det gör dem inte glada, inte möjligt hur illa det är

fredlig

Men låt det gå, vi har inte samma spelstil, inte samma kilo gräs

"New Roubaix", jag har skrikit det sedan starten, jag har skrikit det sedan baby, ya zebi

Straff i skallen vid Beelzebub, jag stänger min mun, jag avrättar,

Jag konkretiserar tikbollarna

Min pappa slog mig för att läsa, jag kommer ihåg det innan kontraktet

Ett stort par och en lång arm, oroa dig inte, bessif, vi går upp

Jag kommer från nedgångna platser där det inte finns något att fira, där till och med hjärnan på

bandet är decerebrate själv

Och kom hit, vänta lite, min vänlighet har grader, min ungdom och

hennes ånger, min sorg och hennes hemligheter

I själva verket växer vi i bulk, jag tar på mig det men jag pekar på dem alla

Om jag spricker, var jag klar eller inte?

Var är det goda?

Smutsiga biljetter, smutsigt liv, sesam

Hallå

Trött på att alltid behöva vara fokuserad som de dagar då baqueuxen snurrade

i fokus

Jag kysser dem inte längre, de ger mig falska kyssar, jag lyckas eller så dör jag

gör det som Arcus

Vad kan jag inte göra för fel?

Mina bollar och mitt mulehuvud

Är bara bra på att göra oväsen, första sväng: de slår i väggen

De små kommer att vilja mjuka upp dig genom att för mycket vilja vara tuff

Framför handlingen blir du blek, blanda inte ihop "gör det", "säger det"

Bellek spår