55/23 - Winter Solstice

One day at a time

You count your blessings

Then continue to court mine

So cautious you are yet you throw yourself into the gears with ease

I’ve fallen into an ocean of deceit

And you’re holding onto the last life vest

With your back to the tides of terror tonight

One arm at a time

Struggling to set your self free

When chin deep in your lies

Traveling down denial

You’ve lost your paddle in the commotion of emptiness

You sit distraught and numb

Eyes rolling back into an infinite darkness

I will carry you and your gloom

Home sweet home

Hold my hand and let yourself go

En dag i taget

Du räknar dina välsignelser

Fortsätt sedan att uppvakta min

Så försiktig att du är men ändå kastar du dig i växeln med lätthet

Jag har hamnat i ett hav av bedrägeri

Och du håller i den sista flytvästen

Med ryggen mot tidvattnet av terror ikväll

En arm i taget

Kämpar för att göra dig fri

När hakan djupt inne i dina lögner

Reser ner förnekelse

Du har tappat din paddel i tomhetens tumult

Du sitter upprörd och stel

Ögon rullar tillbaka in i ett oändligt mörker

Jag bär dig och din dysterhet

Hem kära hem

Håll min hand och släpp dig själv