Avenue Martin Luther - Vicelow

Ouvrez la porte, je suis enfermé, j’ai pris perpét'

Ma couleur apporte ma perte

Être black en France, y’a p’t-être pire

Mais j’en ai marre de palper la haine, ce pays ne m’inspire plus

Ici je suis le singe qui pue

Le noir sent fort quand il a chaud, faites en sorte qu’il ne transpire plus

Moi aussi je ne respire plus

Ce soir je marche, je titube, ça sent la mort, les regards qui tuent

Putain merde je suis mal à l' aise

C’est quoi qui cloche, comme CloClo j’me sens mal aimé

A droite le fouet, à gauche la laisse

Maman patrie rend fou ma tribu, trop de mots qui blessent

Tu réalises qu’on va droit au casse-pipe

Réalise mes films non j'évite les castings

On gère pas les causes à la racine mais plutôt à l’arrache

C’est chacun pour sa peau, hélas chacun sa cible

J’ai besoin d’un bol d’air

Mais les rues sont grises Avenue Voltaire

Je me dirige Avenue Martin Luther

J’entends des cris de noires panthères

J’avance le coeur serré

J’ai les nerfs, chaque pas déterre les âmes enfouies de mes pairs

Des idées perverses m’envahissent

Car pères, mères, fils ont péri dans cette guerre et ont presque dit merci

Ont perdu leur Terre-Mère

Bouffent et digèrent dans les griffes de l’adversaire

Foutent leur vie en l’air à chercher leur valeur

Marre de fuir le malheur

Je fais face le poing en l’air

Ouais, ouais j’ai fier allure

Au sein du bas peuple peut être qu’on marche pas tous ensemble

Mais ça sera prendra tout son sens quand le pays se noira dans son sang

Dans ces cendres la flamme tricolore se couchera

On ne louchera plus sur des hommes sombres de peau…

Putain fuck, je divague (putain fuck)

Je vois que mes pensées zigzaguent

La haine plane, est aux aguets

Je veux guérir de ma colère

Enterrer la hache de guerre

Jeter en l’air, j’veux atterir

Ressentir ma terre mère avant de périr

Commence donc par reconnaitre tes tords

Il est jamais trop tard dans ce bordel ça remettra un peu d’ordre

Entre Lomé et Pointe-à-Pitre, tel est le titre du livre

J’ai du mal à lire, bloquer au même chapitre

Depuis des lustres, faites, faites qu’on me délivre

Car je veux trouver la paix pour mes mômes

Blessé car j’ai eu la peau troué par des mots sales

Métissés, mes petits ne portent pas le même dossard

Mais promis pour eux non je ne crierais pas aux armes

Ouvrez la porte, je suis enfermé, j’ai pris perpét'

Ma couleur apporte ma perte

Être black en France, y’a p’t-être pire

Mais j’en ai marre de palper la haine, ce pays ne m’inspire plus

Ici je suis le singe qui pue

Le noir sent fort quand il a chaud, faites en sorte qu’il ne transpire plus

Moi aussi je ne respire plus

Ce soir je marche, je titube, ça sent la mort, les regards qui tuent

Öppna dörren, jag är inlåst, jag tog livet

Min färg ger min förlust

Att vara svart i Frankrike kan det finnas värre

Men jag är trött på att känna hatet, det här landet inspirerar mig inte längre

Här är jag den stinkande apan

Svart luktar starkt när det är varmt, se till att det inte svettas längre

Jag kan inte heller andas

Ikväll går jag, jag vacklar, det luktar död, blickarna som dödar

Herregud vad jag är obekväm

Vad är fel, som CloClo känner jag mig oälskad

Höger piskan, vänster kopplet

Moderland gör min stam galen, för många ord som gör ont

Du inser att vi går direkt till röret

Regissera mina filmer, nej, jag undviker casting

Vi hanterar inte orsakerna vid roten utan snarare i farten

Det är var och en för sin hud, tyvärr var och en sitt mål

Jag behöver en frisk fläkt

Men gatorna är grå Avenue Voltaire

Jag är på väg till Avenue Martin Luther

Jag hör rop från svarta pantrar

Jag går framåt med tungt hjärta

Jag är på kant, varje steg avslöjar mina jämnåriga begravda själar

Perversa idéer invaderar mig

För fäder, mödrar, söner omkom i det här kriget och sa nästan tack

Har förlorat sin Moder Jord

Ät och smält i motståndarens klor

Knulla deras liv i luften och letar efter deras värde

Trött på att fly från olyckan

Jag står inför med näven i luften

Ja, jag ser bra ut

Bland de lägre klasserna kanske vi inte alla går tillsammans

Men allt blir vettigt när landet blir svart i blodet

I dessa aska kommer den trefärgade lågan att ligga

Inte mer att kisa mot mörkhyade män...

Fy fan, jag tjatar (fan fan)

Jag ser mina tankar sicksacka

Hatet svävar, ligger och väntar

Jag vill bli frisk från min ilska

Gräva ner stridsyxan

Släng i luften, jag vill landa

Känn på min moder jord innan jag går under

Börja med att erkänna dina fel

Det är aldrig för sent i den här röran, det kommer att skapa ordning

Mellan Lomé och Pointe-à-Pitre, är titeln på boken

Jag har svårt att läsa, fastnat i samma kapitel

I evigheter, gör, gör att jag är levererad

För jag vill hitta lugn för mina barn

Gör ont för jag fick min hud sönderriven av smutsiga ord

Blandat, mina små har inte samma haklapp

Men lova för dem nej jag kommer inte att skrika till vapen

Öppna dörren, jag är inlåst, jag tog livet

Min färg ger min förlust

Att vara svart i Frankrike kan det finnas värre

Men jag är trött på att känna hatet, det här landet inspirerar mig inte längre

Här är jag den stinkande apan

Svart luktar starkt när det är varmt, se till att det inte svettas längre

Jag kan inte heller andas

Ikväll går jag, jag vacklar, det luktar död, blickarna som dödar