Sara - Triakel

Jag tog mig en hustru och ho hette Sara

Pompa pompa pomfarallanlara

Men det ska ni tro

Var ett syndastraffets mara

Pompa pompa pomfarallanra

En näsa ho hade så lång som ett hackspett

Och munnen var bred som Atlantiska haver

Å håret var rött så det fräste för vatten

Men om det i det har vart’n kam vete katten

Å fötter så stora som Brohulta bärde

Men uti bena fanns ej mycket värde

Jo en pojke vi fick

Men han dog med detsamma

Och det var ju bra

För han liknade sin mamma

Och inom åtta dagar sådog a

Odet var ju bra för hin håle han tog a

Å vad jag var gla när jag feck a ner i grava

Men mest synd det var om gammärra

Som sku dra na