Barnamörderskan - Triakel

Och jungfrun hon gick på kyrkogården in

Där födde hon sig en liten arving

Hon tänkte där var ingen som såg det

Och därfor tog hon livet utav det

Det var min yngsta broder som stod mig näst

Der var min yngsta broder, som plågar mig mest

Han satte mig i band och i bojor

Gud nåde mig uslaste fånge

Min mor hon skänkte mig en silverkanna ny

Med fyra guldfötter och stolpar däruti

Den fyllde hon med blanka riksdaler

Sin dotter hion ville betala

Men konungen han svarte min moder altså

Ej heller bryr jag mig om er silverkanna då

Ej heller er blanka riksdaler

Er dotter skall sin gärning själv försona

Ack hör ni unga flickor som ståndar mig så när

Som världen känner litet och henne icke lärt

Låt aldrig falska gossar er bedraga

Då får ni sorg i alla era dagar