Ils Ne Savent Pas (Feat. Reggie) - Starflam, Reggie

Ils ne savent pas pourquoi je rappe de prime abord

Pour eux une raison que même la raison ignore

Ils ne savent pas pourquoi la douleur et le spleen

Je combats la misère mentale et mon manque de discipline

Ils ne savent pas pourquoi la rancœur est une arme

Ils ont cru que des sponsors pouvaient racheter mon âme

Ils ne savent pas pourquoi je crois en ces idéaux

Mon credo sous la pression monte par crescendo

Pourquoi je rappe, posé sur la map Liège Tox-City

Paysage grisé si ça te met en appétit

On vient remettre le couvert, dépeindre en vers et en prose aussi

Cette nature morte qu’ils exposent

Ni dieu ni maître, un seul baromètre dans le périmètre

Envoie-les paître, ici l’on n’est que ce que l’on veut bien être

Devient ce que l’on guette, ce que l’entourage reflète

Ils font semblant de ne pas savoir et tentent de mettre

Ma vie dans les mains de la justice ou celles de leurs programmateurs

Ils changent d’angle mais je reste dans leur collimateur

Ils ne savent pas si je ne suis qu’un poète poujadiste

Qui vend du rap contestataire ou juste un opportuniste

Dont les idées noires sont comme des barreaux de cellule

Elles m’empêchent d’avancer et de voir que la raison capitule

Bouscule mon instinct de rébellion, plein de contradictions

Mes convictions à l'épreuve et cette manœuvre le prouve

Ils ne savent pas, they don’t know who I am

Ils ne savent pas, they don’t know who I be

Ils ne savent pas, they don’t know but I stand

The pressure, the lies but they won’t get to me

Ils ne savent pas, they don’t know what I live

Ils ne savent pas, they don’t know what I see

Ils ne savent pas, they don’t give a god damn

The pressure, the lies but they won’t get to me

Ils ne savent pas que ma vision de vie me guide vers d’autres horizons

Sortir l’homme de ses cloisons, de la prison à la maison

Ils ne savent pas que je reste libre, pense quelle que soit la saison

Mon trait décape comme un fatcap, agit en contrepoison

Ils ne savent pas que je crève pour mon rêve, porte le glaive au blason

Creusons nos fondations car glander c’est leur donner raison

Ils ne savent pas et je ne prétends pas savoir tant l’histoire s’exploite

Selon les dires, selon les actes, écoute ce texte complexe et constate

Je suis sur la réserve, le pied au plancher, rien en poche

Les petits observent, tentent de percer, je ne peux pas louper l’coche

Depuis ma naissance dans ce rap business, rap fréquence

Je ne garde que de bons souvenirs mais certains jours frisent la démence

Tu me parles de cash, de clichés, je parle de rage, de fauchés

Entre nous se creuse un fossé tant ton réservoir est asséché

Y a pas que des gang bang, des drive by, de la racaille

On garde un esprit wild style

Ils ne savent pas que j’ai toujours préféré rester dans l’ombre

Et que si tout était à refaire je referais pareil mais en plus sombre

Ils ne savent pas malgré les beaux discours que je peux servir

Que je ne suis pas toujours sûr de moi ni de ce à quoi j’aspire

Ils ne savent pas que c’est dix pour cent de talent et le reste de travail

Que le respect se gagne par la sueur venue des entrailles

De vet inte varför jag rappar i första hand

För dem en anledning till och med förnuftet ignorerar

De vet inte varför smärtan och mjälten

Jag bekämpar mental misär och min brist på disciplin

De vet inte varför förbittring är ett vapen

De trodde att sponsorer kunde förlösa min själ

De vet inte varför jag tror på dessa ideal

Mitt credo under press stiger med crescendo

Varför jag rappar, placerad på Liège Tox-City-kartan

Grått landskap om det väcker aptiten

Vi kommer för att duka, skildra på vers och prosa också

Detta stilleben ställer de ut

Varken gud eller mästare, bara en barometer i omkretsen

Skicka dem på bete, här är vi bara vad vi vill vara

Blir vad man tittar på, vad omgivningen speglar

De låtsas inte veta och försöker sätta

Mitt liv i händerna på rättvisan eller deras programmerares

De ändrar vinkeln men jag stannar i deras sikte

De vet inte om jag bara är en poujadistisk poet

Som säljer protestrap eller bara en opportunist

Vars mörka tankar är som cellstänger

De hindrar mig från att gå framåt och se förnuftet ge vika

Skaka om min instinkt för uppror, full av motsägelser

Min övertygelse sätts på prov och den här manövern bevisar det

De vet inte, de vet inte vem jag är

De vet inte, de vet inte vem jag är

De vet inte, de vet inte men jag står

Pressen, lögnerna men de kommer inte till mig

De vet inte, de vet inte vad jag lever

De vet inte, de vet inte vad jag ser

De vet inte, de bryr sig inte ett dugg

Pressen, lögnerna men de kommer inte till mig

De vet inte att min livssyn vägleder mig mot andra horisonter

Ta ut mannen från hans väggar, från fängelset till huset

De vet inte att jag är ledig, tänk oavsett årstid

Min linje remsar som en fatcap, fungerar som ett motgift

De vet inte att jag dör för min dröm, bär svärdet till vapnet

Låt oss gräva våra grunder för att hänga runt visar att de har rätt

De vet inte och jag låtsas inte veta när berättelsen ritar

Med ord, genom handling, lyssna på denna komplexa text och se

Jag är på reserv, foten mot golvet, ingenting i fickan

De små tittar på, försöker slå igenom, jag kan inte missa båten

Ända sedan jag föddes i den här rapbranschen, rapfrekvens

Jag har bara bra minnen men vissa dagar gränsar till galenskap

Du pratar med mig om kontanter, klichéer, jag pratar om ilska, pank

Mellan oss finns det en lucka när din tank torkas upp

Det är inte bara gängsmäll, drive bys, avskum

Vi håller en vild stilanda

De vet inte att jag alltid har föredragit att stanna i skuggan

Och att om jag var tvungen att göra om allt igen skulle jag göra samma sak men mörkare

De vet inte trots retoriken att jag kan tjäna

Att jag inte alltid är säker på mig själv eller vad jag strävar efter

De vet inte att det är tio procent talang och resten jobbar

Den respekten får man av svetten från tarmarna