White Morning - Seoul

Backed in to the corners and I’m holding the alarm but

The moment I wake up I come to life again

Slowly as the light shines again (let it go)

It’s the frozen white morning,

Empty shopping bags

Are overflowing from my cupboard

Filled to every nook

But you came in from the early dawn

With one of those letters (let it go)

Sat with me that night

And watched me eat my dinner

And you pulled a poem you said you’d read

A classic of the winter

But you dove in to the words spoken so loud

To make sure that the kettle wouldn’t drown you out

Let’s reach the last few words or I couldn’t remember

Jag backade in i hörnen och jag håller larmet men

I samma ögonblick som jag vaknar vaknar jag till liv igen

Sakta när ljuset skiner igen (låt det gå)

Det är den frusna vita morgonen,

Tomma shoppingkassar

Svämmar över från mitt skåp

Fylld till varje vrå

Men du kom in från den tidiga gryningen

Med en av de här bokstäverna (låt det gå)

Satt med mig den kvällen

Och såg mig äta min middag

Och du drog en dikt som du sa att du skulle läsa

En klassiker av vintern

Men du hängde med i orden som sas så högt

För att se till att vattenkokaren inte skulle dränka dig

Låt oss nå de sista orden, annars kommer jag inte ihåg