Hádíth - Petr Novak

Esther, židovská dívka,

která chodí zemí,

Esther, svý písně zpívá

a lidé neví.

Že její krásu král chtěl mít

a z drahých látek dal jí šaty šít.

Esther na rohu stává,

o svém smutku zpívá,

Esther pak kolem nohou

svých mince sbírá.

Jen někdy spánek dá jí snít

a ráno potom se jí nechce žít.

Na zem jí vlasy splývaj

a pleť má hebší, než-li je srst kocouří,

písně se o ní zpívaj

a její oči jsou jak nebe před bouří,

a její oči jsou jak nebe před bouří.

Dávno, už je to dávno,

co byla krásná,

dávno, už je to dávno,

co byla šťastná.

Na zem jí vlasy splývaj

a pleť má hebší, než-li je srst kocouří,

písně se o ní zpívaj

a její oči jsou jak nebe před bouří,

a její oči jsou jak nebe před bouří.

Esther, en judisk flicka,

som går på jorden

Esther, hon sjunger sina sånger

och folk vet inte.

Att kungen ville ha hennes skönhet

och han lät göra kläder åt henne av dyra tyger.

Esther står på hörnet

han sjunger om sin sorg

Esther sedan runt benen

samlar sina mynt.

Bara ibland får sömn henne att drömma

och morgonen efter vill hon inte leva.

Låt hennes hår falla till marken

och min hud är mjukare än en katts päls,

sjunga sånger om henne

och hennes ögon är som himlen före stormen,

och hennes ögon är som himlen före stormen.

Länge sedan, det var länge sedan

vad vacker hon var

länge sedan, det var länge sedan

vad glad hon var.

Låt hennes hår falla till marken

och min hud är mjukare än en katts päls,

sjunga sånger om henne

och hennes ögon är som himlen före stormen,

och hennes ögon är som himlen före stormen.