Köldvisa - Ofdrykkja

Han satt på fjällets topp

Och höll sin kaffekopp

Med en skakig hand

I gråaste Norrland

Vinden blåste kall

Vid mörkrets anfall

Stugan lockade

Då glöden slocknade

I kylan där han låg

Kom en värmevåg

Som att ro i hamn

Eller hålla i sin famn

Värmen av en mö

Ett sorglöst sätt att dö