Unstable - Obnoxious

In the dark at the gates of sleep

When intricacies of mind get lost

A multitude of vileness

Interferes lead mind a mind revolution

A real network of thoughts gets alive

And thoughts link so fast

That mind himself can’t follow as if it became rowdy

On the edge of failure spirit fights

Cause the feeling that this is the end becomes oppressive

And fall in sleep now

Seems to mean eternal death

Mind that talk drivel and lose his identity

Round-about and disconcerting thoughts

Eyes shut yet mental visualization of faces

Deformed by fear and suffering

Both fury to live and fury to die

We live in reprieve

Both good and evil are looking for ourselves again and again

Which aim for this life?

Unstable Mind

In the dark on the threshold of half consciousness

The depths of soul awake

Subconscious rises and reveals awful truth

Death suddenly seems so close and threatening

Mind that talk drivel and lose his identity

Round-about and disconcerting thoughts

Eyes shut yet mental visualization of faces

Deformed by fear and suffering

If it’s true that mind never dies

Is it reassuring cause which terrific destiny

For man and the whole mankind that a mind without body sentenced to wander

For ever in tortured intricacies of his own thoughts without any materiality

Which possible relief in this case

Let’s just hope that spirit and body

Die at the same time in order to have any consciousness of anything

I mörkret vid sömnens portar

När förvecklingar i sinnet försvinner

En mängd elakheter

Interferar lead mind a mind revolution

Ett riktigt nätverk av tankar blir levande

Och tankar länkar så snabbt

Det sinnet själv kan inte följa med som om det blev bråkigt

På kanten av misslyckande andliga slagsmål

För att känslan av att detta är slutet blir förtryckande

Och somnar nu

Verkar betyda evig död

Tänk på att prat draveler och förlorar sin identitet

Rundgående och förvirrande tankar

Slutna ögon men ändå mental visualisering av ansikten

Deformerad av rädsla och lidande

Både raseri för att leva och raseri för att dö

Vi lever i uppskov

Både gott och ont letar efter oss själva om och om igen

Vilket mål med det här livet?

Instabilt sinne

I mörker på tröskeln till halvt medvetande

Själens djup vaknar

Det undermedvetna stiger och avslöjar en hemsk sanning

Döden verkar plötsligt så nära och hotfull

Tänk på att prat draveler och förlorar sin identitet

Rundgående och förvirrande tankar

Slutna ögon men ändå mental visualisering av ansikten

Deformerad av rädsla och lidande

Om det är sant dör det sinnet aldrig

Är det en betryggande orsak vilket fantastiskt öde

För människan och hela mänskligheten som ett sinne utan kropp dömt att vandra

För alltid i sina egna tankars plågade förvecklingar utan någon som helst materialitet

Vilken möjlig lättnad i det här fallet

Låt oss bara hoppas att ande och kropp

Dö samtidigt för att ha någon medvetenhet om vad som helst