Le voci di nessuno - NILO

Tutto quello che avrei voluto io lo cerco ancora,

Chiedo solo che qualcuno non si volti ma mi ascolti un’ora.

Vorrei dire quel che ho dentro per forare il dentro di qualcuno.

Ma cercando tra la gente sento solo voci di nessuno…

E' violento questo senso di voler scappare per un dove,

Un paese di cartone dove è freddo il sole nella neve,

E nei cuori della gente trovi sempre un posto dove stare,

Un amico per parlare o la tua metà che sarà amoree.

Le voci di nessuno che sento qui.

Che non mi aiutano e mi lasciano cosi

Ad affondare dentro i perchè,

Perchè non posso dire quel che ho dentro me…

Tutti, nessuno si voltano per ricordarmi quanto niente ora ho.

Tra mille affanni e quanti inganni potrò mai dire:

«forse un giorno VINCERO'!!»

Tutto quello che avrei voluto io lo cerco ancora,

Ma cercando più non trovo il senso a questa triste storia,

Di dover cercare per trovare il senso anche di un giorno,

Il mio senso della vita che ora cerco in questo triste inverno.

Le voci di nessuno che sento qui.

He non mi aiutano e mi lasciano cosi ad affondare dentro i perchè,

Perchè non posso dire quel che ho dentro me…

Tutti, nessuno si voltano per ricordarmi quanto niente ora ho.

Tra mille affanni e quanti inganni potrò mai dire:

«forse un giorno VINCERO'!!»

E vincere sarà fissare gli occhi di nessuno che.

Un po' più solo, anche se re, ma forse meno di me!

Le voci di nessuno che sento qui.

Che non mi aiutano e mi lasciano cosi

Ad affondare dentro i perchè,

Perchè non posso dire quel che ho dentro me…

Tutti, nessuno si voltano per ricordarmi quanto niente ora ho.

Tra mille affanni e quanti inganni potrò mai dire:

«forse un giorno VINCERO'!!»

(Grazie a Rita per questo testo)

Allt jag skulle ha velat, jag söker fortfarande,

Jag ber bara att någon inte vänder sig om utan lyssnar på mig i en timme.

Jag skulle vilja säga vad jag inuti för att genomborra någons interiör.

Men när jag letar bland folket hör jag bara ingens röster...

Denna känsla av att vilja fly dit är våldsam,

En pappstad där solen är kall i snön,

Och i människors hjärtan hittar du alltid en plats att bo på,

En vän att prata med eller din andra hälft som kommer att vara kär.

De ingens röster som jag hör här.

Som inte hjälper mig och lämnar mig så här

För att sjunka in i varför,

För jag kan inte säga vad jag har inom mig...

Alla, ingen vänder sig om för att påminna mig om hur mycket ingenting jag har nu.

Mitt i tusen bekymmer och hur många bedrägerier kommer jag någonsin att kunna säga:

"Kanske en dag vinner jag!!"

Allt jag skulle ha velat, jag söker fortfarande,

Men när jag letar efter mer kan jag inte hitta känslan av den här sorgliga historien,

Att behöva söka för att hitta känslan även för en dag,

Den min mening med livet som jag nu letar efter i den här trista vintern.

De ingens röster som jag hör här.

De hjälper mig inte och de lämnar mig att sjunka in i varför,

För jag kan inte säga vad jag har inom mig...

Alla, ingen vänder sig om för att påminna mig om hur mycket ingenting jag har nu.

Mitt i tusen bekymmer och hur många bedrägerier kommer jag någonsin att kunna säga:

"Kanske en dag vinner jag!!"

Och att vinna innebär att man inte stirrar in i ingens ögon.

Lite mer ensam, även om det är kung, men kanske mindre än jag!

De ingens röster som jag hör här.

Som inte hjälper mig och lämnar mig så här

För att sjunka in i varför,

För jag kan inte säga vad jag har inom mig...

Alla, ingen vänder sig om för att påminna mig om hur mycket ingenting jag har nu.

Mitt i tusen bekymmer och hur många bedrägerier kommer jag någonsin att kunna säga:

"Kanske en dag vinner jag!!"

(Tack till Rita för dessa texter)