Dobranoc - Monopol, Caro

Czwarta w nocy, Marek spać nie może

Nad dachami roznosi się ryk głośny, czy to pies czy człowiek

Nasz bohater ma jednak co innego w głowie

Chwycił joint w dłonie i bawiąc się nożem stoi na balkonie

Skoczyć może, myślał o tym co dzień od tygodnia

Maturę oblał, wielkie hola, z tym że to próba piąta

Perspektywa przyszłości robi się wątła

Postanowił więc smutkowi się oddać, opcja to najprostsza

Jak tak kurwa można, myśli na głos

Zjeb, matoł, debil, patol, kutafon, rzuca w siebie wiązanką

Czy było kurwa warto rozrywkę marną stawiać nad wiedzę i uciekać w nią przed

problemem, i pakować siebie w permanentne bagno

No klawo, kozacko, już nic z tym nie zrobi

Pora się ze swym miejscem pogodzić, czas na znalezienie roli

Póki co woli cichy skowyt nad pustą butlą coli

Jest tak upalony że noc o radę prosi

A z sklepienia nocy cichy głos się roznosi

Marek zastygł niczym pomnik i stoi niporuszony

Głos staje się głośny, noc patrzy mu w oczy

Szeptem łagodnym rozpoczyna wywód mroczny

Dzień dobry, a raczej dobranoc

Twarz księżyca spotyka się na chwilę z jego twarzą

Napomyka z rozwagą: znam to, nie jesteś pierwszą taką pod mym okiem sytuacją,

widziałem wielu co skakało

Marka zatkało, a herald nocy ciągnął dalej

Patrząc wprost przez jego oczy jakby było to coś ważne

Znam Cię i ty mnie znasz także, więc słuchaj uważnie, mam dla ciebie pewne

rozwiązanie

Spojrzenie ciekawskie uśmiech wywołało

Jaki jest Twój cel z tą edukacją całą

Czy chcesz stać się ledwo ogromnej maszyny częścią małą, by na koniec

zapomniano gdzie gnije twoje ciało

Widzę to marno, widzisz, ja znam twoje wnętrze i przyznam ci szczerze,

że ja wielbię je niezmiernie

Jak ja przecież dobrze wiesz, że są w życiu rzeczy piękne i żadne z nich nie są

permanentne

Wiem co w tobie drzemie, chyba pora się temu oddać

Świat nie dał ci szansy ni władzy, teraz będzie szansa twoja, by los pochwycić

we własnych szponach

Marek tylko spojrzał i zapytał: czy pomożesz mi tego dokonać?

Noc była mroczna i głucha

Na twarzy uśmiech od ucha do ucha, serce zasuwa

Nasz bohater chyba czegoś wzrokiem szuka

Krocząc po chodniku usłanym w byłych butlach i szlugach

Kątem ucha coś słyszy

Dostrzega krok krzywy skręcający do uliczki

Wzrok nie widzi żadnej jasnej szyby

Rytm serca staje się jeszcze szybszy, znalazł pierwszy cel swej ekspedycji

Chód jest cichy lecz pewny jak nigdy

Młodzieniec nie ma nawet chwili aby się zdziwić

Nim trysną żyły, choć wciąż spity to szarpie się co siły

Lecz zęby już utkwiły w jego szyi

Na około naszego niegdyś bohatera rozciągała się kałuża krwawa

Zawył z nagła, księżyc gromko się zaśmiał

Klockan fyra på morgonen kan Marek inte sova

Ett högt dån hörs över hustaken, vare sig det är en hund eller en människa

Vår hjälte har dock något annat i tankarna

Han tog en joint i händerna och leker med en kniv och står på balkongen

Han kan hoppa, han har tänkt på det varje dag i en vecka

Han misslyckades på studentexamen, stort hej, men det här är det femte försöket

Framtidsutsikterna börjar bli svaga

Så han bestämde sig för att ge sig själv till sorg, det enklaste alternativet

Hur fan är det möjligt, tänker han högt

Jeb, dummy, idiot, dummy, kuk, kastar en massa på sig själv

Var det jävligt värt det att sätta medioker underhållning över kunskap och att fly från det

problem och packa in dig i ett permanent träsk

Nåväl, cool, get, han kommer inte att göra något åt ​​det längre

Det är dags att komma överens med din plats, dags att hitta en roll

Tills vidare föredrar hon ett lugnt gnäll framför en tom colaflaska

Han är så stenad att natten ber om råd

Och från nattens valv sprider sig en tyst röst

Marek frös som en staty och står orörlig

Rösten blir hög, natten ser honom i ögonen

Han börjar det mörka argumentet med en försiktig viskning

God morgon, eller snarare god natt

Månens ansikte möter dess ansikte för ett ögonblick

Han antyder försiktigt: Jag vet det, du är inte den första sådan situation under mina ögon,

Jag såg många som hoppade

Marek flämtade och nattens härold fortsatte

Ser rakt genom hans ögon som om det var något viktigt

Jag känner dig och du känner mig också, så lyssna noga, jag har några till dig

lösning

En nyfiken blick framkallade ett leende

Vad är ditt mål med all denna utbildning

Vill du bli en knappt enorm maskin, en liten del, för att äntligen

glömt var din kropp ruttnar

Jag ser det dåligt, du förstår, jag känner ditt inre och jag ska erkänna för dig ärligt,

att jag avgudar dem oerhört

Precis som jag vet du mycket väl att det finns vackra saker i livet och ingen av dem är det

permanent

Jag vet vad som finns i dig, jag tror att det är dags att ge upp det

Världen gav dig inte en chans eller makt, nu kommer din chans att ta ödet

i sina egna klor

Marek tittade bara och frågade: vill du hjälpa mig att göra det här?

Natten var mörk och döv

På ansiktet ett leende från öra till öra, hjärtat hoppar över

Vår hjälte verkar leta efter något med sina ögon

Går längs trottoaren täckt med tidigare cylindrar och cigaretter

Han hör något ur öronvrån

Han märker ett snett steg som svänger in i gränden

Synen ser inget klart glas

Hans hjärta slår ännu snabbare, han har hittat det första målet för sin expedition

Gången är tyst men säker som alltid

Den unge mannen har inte ens ett ögonblick på sig att bli överraskad

Innan venerna spricker, fastän han fortfarande är full, kämpar han med all kraft

Men tänderna sitter redan fast i nacken

Runt vår en gång hjälte fanns det en pöl av blod

Han ylade plötsligt, månen skrattade högt