Mémère - Michel Simon

Mémère, tu t’en souviens, de notre belle époque

C'était la première fois qu’on aimait pour de bon

A présent, faut bien l’dire, on a l’air de vieux schnocks

Mais c’qui fait passer tout, c’est qu’on a la façon

Tu t’rappelles ta guêpière, à présent quand j’y pense

J’en rigole tout douc’ment mais c’est plus fort que moi

Comment qu’tu f’rais maint’nant pour y loger ta panse?

On a pris d’la bouteille tous les deux à la fois

Mémère, tu t’en souviens comme t’as fait des histoires

Pour me laisser cueillir la marguerite aux champs

Et pourtant c'était pas vraiment la mer à boire

Ça t’a fait des ennuis mais c'était pas méchant

Tu t’rappelles comm' j'étais, je n’savais pas quoi dire

Y a des coups, pour un peu, j’t’aurais bien dit des vers

T’as bien changé, mémère, mais quand j’vois ta tire-lire

Comment qu'ça donne envie d’faire la route à l’envers !

Mémère, tu t’en souviens des p’tits diabolos menthe

Des bouteilles de mousseux du quatorze juillet !

Un éclair au café, j’veux bien mais faut qu’tu chantes !

Chérie, t’as renversé ton verre, faut l’essuyer

Mon Dieu, c’est pourtant vrai que j’t’app’lais chérie

Il faut pas m’en vouloir, mais je n’m’en souv’nais plus

On parle des souv’nirs, mais c’est fou c’qu’on oublie

J’te d’mande pardon, chérie, et qu’on n’en parle plus !

Mémère, si j’te dis ça, c’est pour te dire que j’t’aime

Te l’dire comme ça, tout cru, c'était trop dur pour moi

Mais au fond, j’suis content, j’vois qu’t’as compris quand même

Et j’peux te l’dire, mémère, j’ai jamais aimé qu’toi

Mormor, minns du våra gamla goda dagar?

Det var första gången vi älskade för gott

Nu, måste säga, vi ser ut som gamla schnocks

Men det som gör det hela är att vi har vägen

Du minns din baskiska, nu när jag tänker på det

Jag skrattar mjukt åt det men det är starkare än jag

Hur skulle du göra nu för att fastna i magen?

Vi tog båda flaskan samtidigt

Mormor, du minns det som om du bråkade

För att låta mig plocka prästkragen på fälten

Och ändå var det inte riktigt havet att dricka

Det fick dig i trubbel men det var inte elak

Kommer du ihåg hur jag var, jag visste inte vad jag skulle säga

Det finns slag, för en stund, skulle jag ha berättat verser

Du har förändrats mycket, farmor, men när jag ser din spargris

Hur får det dig att vilja göra vägen upp och ner!

Farmor, minns du de små myntadiabolorna

Flaskor med mousserande vin från fjortonde juli!

En kaffe-éclair, jag vill, men du måste sjunga!

Älskling, du har spillt din drink, måste torka upp den

Herregud, det är sant att jag kallade dig älskling

Skyll inte på mig, men jag kom inte ihåg

Vi pratar om minnen, men det är galet vad vi glömmer

Jag ber om ursäkt, älskling, och säg inte mer!

Farmor, om jag säger det till dig så är det för att säga att jag älskar dig

Att säga så till dig, rått, det var för svårt för mig

Men innerst inne är jag glad, jag ser att du förstod ändå

Och jag kan säga dig, mormor, jag har aldrig älskat någon annan än dig