Tribe - Lupercalia

''Ultimus amor stultus,

sapiens carmen…''

Luporum est multitudo (maxime) purorum

regnum, cantus.

Sincerum sodalicium… vetustum, sed sincerum,

quod semper senes sentiunt.

Imagines,

Terrestris tumor.

Nix numquam recondita… condiebat!

Odore vesper imbuebat

et

nox involvebat.

Sublimis delineatur carmen,

tenerum est et tortuosum:

''Meandro'' lacus.

Agrestes sartagines et res

invertitae sapius mentibus

parum eruditae

sed acutissimae.

Nemo deducet

in disputationem neminem,

radix est doctrina,

intelligentia: simulatus animi motus.

Valet musica et ars etiam,

Notio est aesthetica concepta numquam

Non commutantur suaves odores

et rugae deinde

sulci sunt magnifici,

(pergrati sulci)

Tempus…

Eum ut Narcissus submergi sinamus,

in ratione nostra adventus non vivit.

Fortasse imitanda cyclica lumina sint.

''…Ultimo amore sciocco,

saggio madrigale…''

"Den sista dåraktiga kärleken,

klok sång...''

En population av vargar är (för det mesta) ren

rike, sång

Uppriktig vänskap...gammal men uppriktig

som gubbar alltid känner.

bilder,

Jordsvullnad.

Snön dolde sig aldrig... den var kryddad!

Doften genomsyrade kvällen

och

natten var omslutande.

Låt dikten beskrivas i sublima termer,

den är öm och slingrig:

"Meander" sjö.

Vilda pannor och saker

inverterade klokare sinnen

lite utbildad

men väldigt akut.

Ingen kommer att leda

ingen i tvist,

roten är läran

intelligens: simulerade känslor.

Musik och konst är också bra.

Det är ett estetiskt koncept som aldrig har skapats

Söta dofter byts inte ut

och sedan rynkor

fårorna är magnifika

(tacksamma spår)

Tid…

Låt oss sänka honom som Narcissus,

Han lever inte i vårt adventssystem.

Kanske ska de cykliska ljusen imiteras.

"...Jag vet den sista kärleken,

saggio madrigal...''