Duparc: Sérénade florentine - Leopold Simoneau, Allan Rogers, Анри Дюпарк

Étoile, dont la beauté luit

Comme un diamant dans la nuit

Regarde vers ma bien-aimée

Dont la paupière s’est fermée

Et fais descendre sur ses yeux

La bénédiction des cieux

Elle s’endort: par la fenêtre

En sa chambre heureuse pénètre;

Sur sa blancheur, comme un baiser

Viens jusqu'à l’aube te poser

Et que sa pensée alors rêve

D’un astre d’amour qui se lève

Stjärna, vars skönhet lyser

Som en diamant i natten

Se till min älskade

Vars ögonlock stängde

Och få ner hans ögon

Himlens välsignelse

Hon somnar: vid fönstret

Gå in i hennes glada kammare;

På hennes vithet, som en kyss

Kom till gryningen och lägg dig

Och låt hans tanke sedan drömma

Av en stjärna av kärlek