Le Temps Des Oeufs Au Plat - Joe Dassin, DJ Solovey

Toi tu portais la barbe et moi

J’avais des bottes qui prenaient l’eau

Ensemble on écorchait Brassens

À la guitare et au banjo

Par flemme de rentrer se coucher

On faisait semblant de draguer

Ou on perdait des nuits entières

À discuter dans les cafés

C'était le temps, le temps des œoeufs au plat

C'était le temps des chambres sous les toits

Quant on dormait en grelottant dans nos manteaux

Sauf quand une fille nous tenait chaud

C'était le bon vieux temps

On s’doutait bien que le mariage

C'était le service militaire à vie

Mais nous voilà devenus sages

Moi le témoin, toi le mari

Bientôt on se donnera rendez-vous

En regardant nos agendas

Et à ta femme j’apporterai

Des petits fours, un hortensia

Ce sera le temps, le temps des dimanches au bois

Le temps des tables pliantes et des poulets froids

D’un air patient ta femme t'écoutera

Quand tu parleras encore une fois

De notre bon vieux temps

Et puis un beau soir mal à l’aise

J’arriverai accompagné

Et un regard vous suffira

Pour voir que je vais y passer

Nous attendrons l’heure de la vaisselle

Quand les femmes s’en vont de leur côté

Alors du fond de nos cognacs

Et d’nos cafés décaffeinés

On retrouvera le temps des œoeufs au plat

Le joli temps des chambres sous les toits

Quand on dormait en grelottant dans nos manteaux

Sauf quand une fille nous tenait chaud

Notre bon vieux temps

Du bar skägg och jag

Jag hade stövlar som tog vatten

Tillsammans flådde vi Brassens

På gitarr och banjo

Lat att gå tillbaka till sängen

Vi låtsades flirta

Där vi förlorade hela nätter

Ska diskuteras på kaféer

Det var dags, dags för stekta ägg

Det var vindsrummens tid

När vi sov darrande i våra rockar

Förutom när en tjej höll oss varma

Det var den gamla goda tiden

Vi misstänkte att äktenskapet

Det var livslång militärtjänst

Men vi har blivit kloka

Jag vittnet, du maken

Snart ses vi

Tittar på våra dagböcker

Och till din fru ska jag ta med

Petit fours, en hortensia

Det blir dags, dags för söndagar i skogen

Dagarna med fällbord och kalla kycklingar

Tålmodigt kommer din fru att lyssna på dig

När du pratar igen

Från vår gamla goda tid

Och så en fin obehaglig kväll

Jag kommer med sällskap

Och en blick räcker

För att se att jag klarar det

Vi väntar på tidpunkten för disken

När kvinnor går sin egen väg

Alltså från botten av våra konjak

Och vårt koffeinfria kaffe

Vi hittar tiden för stekta ägg

Vindrummens goda tider

När vi sov darrande i våra rockar

Förutom när en tjej höll oss varma

våra gamla goda dagar