Aires vestidos de antojos - Diego Martín

Por qué preguntas si me escuchas de reojo

Para qué si cada qué decir para ti

Son solamente ganas de alboroto

Aires vestidos de antojos

(de tus aires vestidos de antojos)

Para qué preguntas si soy yo de todos modos

Para qué quieres saber si sí

Si no soy solamente, hay síes en tus ojos

Si no existe, no hay momento

Para decirte lo que siento

Para decirte que te quiero

Que no es cierto que son celos

Que te estás ahogando en ellos

Y contigo lo que es nuestro

Que no sé olvidarte, que llega la noche y siempre ganas

Que a veces quisiera ser cobarde en esta nuestra cama

Y no despertar y por el don de ser capaz

Hacerte un mundo en el que una mirada baste para hablar

Un lugar en que los ojos sean de veras el espejo de alma

Y no se me venga abajo porque crees que te hago trampas

Donde una verdad se pueda ver si es que es verdad

Donde la piel no sea más que un muro a la hora de amar

Como ahora, etéreo

Para qué preguntas si no es verdad

Si todo está mintiendo

Para qué si lo que ves es irreal

Para qué quieres saberlo

Si solo hay síes

Si no existe, no hay momento

Para decirte lo que siento

Para decirte que te quiero

Que no es cierto que son celos

Que te estás ahogando en ellos

Y contigo lo que es nuestro

Que no sé olvidarte, que llega la noche y siempre ganas

Que a veces quisiera ser cobarde en esta nuestra cama

Y no despertar y por el don de ser capaz

Hacerte un mundo en el que una mirada baste para hablar

Un lugar en que los ojos sean de veras el espejo de alma

Y no se me venga abajo porque crees que te hago trampas

Donde una verdad se pueda ver si es que es verdad

Donde la piel no sea más que un muro a la hora de amar

Como ahora, etéreo

Como ahora, etéreo

Varför frågar du om du lyssnar på mig i ögonvrån?

Tänk om allt vad man ska säga för dig

De är bara lust att krångla

Aires klädd i cravings

(av dina luftar klädda i cravings)

Varför fråga om det är jag ändå

Varför vill du veta om ja

Om jag inte är ensam så finns det ja i dina ögon

Om det inte finns finns det inget ögonblick

för att berätta hur jag känner

För att berätta att jag älskar dig

Att det inte är sant att det är svartsjuka

Att du drunknar i dem

Och med dig vad är vårt

Att jag inte vet hur jag ska glömma dig, att natten kommer och du alltid vinner

Att jag ibland skulle vilja vara fegis i den här vår säng

Och inte vakna upp och för gåvan att kunna

Gör dig till en värld där en blick räcker för att tala

En plats där ögonen verkligen är själens spegel

Och knäck mig inte för att du tror att jag är otrogen mot dig

Där en sanning kan ses om den är sann

Där huden inte är mer än en vägg när det kommer till kärlek

som nu, eteriskt

Varför fråga om det inte är sant

Om allt ljuger

Tänk om det du ser är overkligt

varför vill du veta

Om det bara finns ja

Om det inte finns finns det inget ögonblick

för att berätta hur jag känner

För att berätta att jag älskar dig

Att det inte är sant att det är svartsjuka

Att du drunknar i dem

Och med dig vad är vårt

Att jag inte vet hur jag ska glömma dig, att natten kommer och du alltid vinner

Att jag ibland skulle vilja vara fegis i den här vår säng

Och inte vakna upp och för gåvan att kunna

Gör dig till en värld där en blick räcker för att tala

En plats där ögonen verkligen är själens spegel

Och knäck mig inte för att du tror att jag är otrogen mot dig

Där en sanning kan ses om den är sann

Där huden inte är mer än en vägg när det kommer till kärlek

som nu, eteriskt

som nu, eteriskt