Aldrig fri från skolgården - Den Svenska Björnstammen

Då kunde livet bara springa

Men nuförtiden bär jag oron med mig, då är det långt till lättnaden

Jag skulle aldrig gjort det om du inte såg mig, jag ville så gärna visa dig

För då kanske du skulle ge mig en chans

Men drömmarna är ändå inget för oss rädda

Jag ville inte gå upp på morgonen

Jag är så rädd för att lova nåt, när jag vet något säkert då har chansen gått

Lika rädd på förlora nåt, men jag håller bara hårt i det som redan gått

Om tvivel blir min vän

Är jag aldrig mer ensam igen

Det fanns ingen jag kunde prata med, så jag satt tyst i bussen och bara grät

Om nån undra gav jag inget svar, om nån fråga svara jag alltid bra

Jag kanske verka va nån att lita på, men jag svek nog alla jag träffa då

Jag ville känna friheten igen, men jag blir aldrig fri från skolgården

Det jag flydde från då, dyker upp vart jag än går

Om jag ska slippa alla krav, måste jag fly från allt jag har

Jag är så rädd för att lova nåt, när jag vet något säkert då har chansen gått

Lika rädd på förlora nåt, men jag håller bara hårt i det som redan gått

Om tvivel blir min vän

Är jag aldrig mer ensam igen

Du höll mig i handen, och sa allting är bra

Men du gick härifrån för min tvivel gav dig inget val

Jag är så rädd för att lova nåt, när jag vet något säkert då har chansen gått

Lika rädd på förlora nåt, men jag håller bara hårt i det som redan gått

Om tvivel blir min vän

Är jag aldrig mer ensam igen