Epilogue - 'Carrie': The Musical Ensemble, Christy Altomare

SUE TO CARRIE:

No doubts

No more fears

I see you shine and the dark disappears

TOMMY:

One day you finally see her

ENSEMBLE:

One day you finally see her (one day you finally see her)

Finally see her (finally see her!)

SUE:

For years, you look

ENSEMBLE + SUE:

You look at someone passing by

And then one day you see her (and then one day you see her)

One day you finally see her!

Now —

SUE:

How can I not see?

ENSEMBLE:

Me?

Am I so blind?

I could say, say (I could say)

Thank God that’s not me

But what does it cost to be kind?

Blinded and silent, too scared to be

And to finally see (and to finally see)

SUE:

I felt as though

This girl revealed her self to me

And now, I know

(Finally see, finally see)

That once you see, you can’t unsee

SUE TO CARRIE:

Inga tvivel

Inga fler rädslor

Jag ser att du lyser och mörkret försvinner

TOMMY:

En dag får du äntligen se henne

ENSEMBLE:

En dag ser du henne äntligen (en dag ser du henne äntligen)

Äntligen se henne (äntligen se henne!)

STÄMMA:

I åratal ser du

ENSEMBLE + SUE:

Du tittar på någon som går förbi

Och så en dag ser du henne (och sedan en dag ser du henne)

En dag får du äntligen se henne!

Nu -

STÄMMA:

Hur kan jag inte se?

ENSEMBLE:

Mig?

Är jag så blind?

Jag kunde säga, säga (jag kunde säga)

Tack gode gud att det inte är jag

Men vad kostar det att vara snäll?

Blindad och tyst, för rädd för att vara

Och att äntligen se (och att äntligen se)

STÄMMA:

Jag kände som men

Den här tjejen avslöjade sig själv för mig

Och nu vet jag

(Äntligen se, äntligen se)

Att när du väl ser kan du inte se bort