Ophelie - ATARAXIA

c’est encore la nuit des prodigues violons

dans le clapotis de la mer eternelle,

en reversant un paturage etoile d’ou s’enfuirent

les anemos

…s'en va avec l’eau ta main

a refaire lit de noces la mer

parle avec quatrecents roses ta bouche

c’est encore la nuit des prodigues violons

dans les moulins demidelabres

tu parlais avec une sorciere en secret

dans la poitrine tu cachais une grace qui etait

propre la lune

le jardin entrait dans la mer

oillet profonde, promontoire

parle avec quatrecents rose ta bouche

det är fortfarande de förlorade fiolernas natt

i det eviga havets skvalp,

välta en stjärnhage som flydde

anemos

...går iväg med vattnet din hand

att göra om bröllop säng havet

tala med fyra hundra rosor din mun

det är fortfarande de förlorade fiolernas natt

i de halvt förfallna bruken

du pratade med en häxa i hemlighet

i bröstet gömde du en nåd som var

äga månen

trädgården gick ut i havet

djup öga, udde

tala med fyra hundra rosor din mun