Bizet: Adieux de l'hôtesse Arabe - Ainhoa Arteta, Жорж Бизе

Puisque rien ne t’arrête en cet heureux pays

Ni l’ombre du palmier, ni le jaune maïs

Ni le repos, ni l’abondance

Ni de voir à ta voix battre le jeune sein

De nos sœurs, dont, les soirs, le tournoyant essaim

Couronne un coteau de sa danse

Adieu, beau voyageur, hélas.

Oh!

que n’es-tu de ceux

Qui donnent pour limite à leurs pieds paresseux

Leur toit de branches ou de toiles!

Qui, rêveurs, sans en faire, écoutent les récits

Et souhaitent, le soir, devant leur porte assis

De s’en aller dans les étoiles!

Si tu l’avais voulu, peut-être une de nous

O jeune homme, eût aimé te servir à genoux

Dans nos huttes toujours ouvertes;

Elle eût fait, en berçant ton sommeil de ses chants

Pour chasser de ton front les moucherons méchants

Un éventail de feuilles vertes

Si tu ne reviens pas, songe un peu quelquefois

Aux filles du désert, sœurs à la douce voix

Qui dansent pieds nus sur la dune;

O beau jeune homme blanc, bel oiseau passager

Souviens-toi, car peut-être, ô rapide étranger

Ton souvenir reste à plus d’une!

Eftersom ingenting stoppar dig i detta lyckliga land

Varken skuggan av palmen eller den gula majsen

Varken vila eller överflöd

Inte heller att se din röst slå det unga bröstet

Om våra systrar, vars kvällar det virvlande svärmar

Kröna en kulle med hennes dans

Farväl, stilige resenär, tyvärr.

åh!

vad är du av dem

Som begränsar sina lata fötter

Deras tak av grenar eller nät!

Vem, drömmare, utan att göra det, lyssnar på berättelserna

Och önskar, på kvällen, framför deras dörr sittande

Att gå till stjärnorna!

Om du ville ha det, kanske någon av oss

O unge man, skulle ha velat tjäna dig på dina knän

I våra alltid öppna kojor;

Det skulle hon ha gjort, vagga din sömn med sina låtar

Att driva bort de onda myggorna från din panna

En fan av gröna löv

Om du inte kommer tillbaka, tänk efter lite ibland

Till öknens döttrar, söta systrar

Som dansar barfota på dynen;

O vacker ung vit man, vacker förbipasserande fågel

Kom ihåg, för kanske, o snabba främling

Ditt minne förblir mer än ett!