Alf - Erik Bye

Det gjekk en kjempe gjennom læinjet

og hain va' ydmjuk om han va' stor

Hain trådde varsomt på væg og vidde,

og hain fór itte med store ord.

Og itte veit je, men jammen trur jeg,

at han var redd for å setta spor.

Men spora sto der,

og spora står der,

og i dom blømer ein sommardag.

I æille lier, på æille stier,

der kan du kjinne hass andedrag.

Og itte veit je, men jammen trur jeg,

vi vart eit varmere folkeslag.

Hain gjorde sliten, men rak i ryggen,

han tente lys over gråbeinskveld (?)

Hain sang for æille, men helst for unga,

og dom veit best at’n Alf var tell.

Og itte trur je, men jammen VEIT JE,

om han er borte, så lever’n vel.

(Fann ikkje tekst på internett, så har skreve ned det eg har høyrt — gjerne

korriger det som er feil)

En jätte gick genom läflygplanet

och han var ödmjuk om han var stor

Hain klev försiktigt på väggen och vidden,

och tuppen gick bort med stora ord.

Och du vet inte, men jag tror det,

att han var rädd för att lämna spår.

Men spåren fanns där,

och spåren finns där,

och i dem blommar en sommardag.

I æille lier, på æille stigar,

där kan du känna lukten av hans andetag.

Och du vet inte, men jag tror det,

vi var ett varmare folk.

Hain blev trött men rak i ryggen,

han tände ett ljus över gråbenskväll (?)

Hain sjöng för de gamla, men helst för de unga,

och de vet bäst att en Alf var en greve.

Och du tänker inte, men du VET,

om han är borta så lever han.

(Hittade ingen text på internet, så jag har skrivit ner det jag har hört - snälla

rätta det som är fel)